Två nyckelpersoner när det gäller svenska ridskoleanläggningar besökte Skara Hästland fredag 9 november. De var imponerade över området och framtidsplanerna, " style="">drugs men hade också flera goda råd att skicka med. Bland annat är det viktigt att mäta och sätta kostnader på den verksamhet vi har på anläggningarna i dag.
Marcus Lindholm och Anna Reilly arbetar med anläggningsfrågor inom Svenska Ridsportförbundet. De var imponerade över planerna på Skara Hästland, men hade också flera kloka synpunkter att bidra med.
Marcus Lundholm jobbar sedan i augusti med anläggningsfrågor på Svenska Ridsportförbundet. Anna Reilly har samma uppdrag på distriktsnivå i Västergötlands Ridsportförbund.
Eftersom arbetet med Skara Hästland bland annat har som mål att göra om Skålltorp till en modern anläggning för ridskola och utbildning bjöd vi in dessa två till en diskussion om vad vi bör tänka på och vilken stöttning vi kan få uppifrån.
-Ni har fantastiska möjligheter här, med marken och omgivningarna, konstaterade Marcus Lundholm efter att vi beskådat området.
Men, fortsatte han och Anna Reilly, att förändra och bygga nytt utan att veta exakt vad man vill ha, behöver, och har råd med, det är mindre klokt.
Mät dagens verksamhet
Därför var rådet att börja med att beskriva verksamheten som den ser ut i dag, med intäkter och kostnader, samt arbetsinsats för de olika momenten i det dagliga.Hur mycket tid tar mockning och fodring? Vad kostar den tiden? Lagstiftningen angående djurskydd och arbetsmiljö kan också vara ett stöd. Vad kräver lagen och vilka brister finns gentemot lagkraven? Det finns också uträkningar på hur många potentiella ridskoleelever det finns i en kommun av Skaras storlek och åldersstruktur på invånarna – detta för att kunna sikta rätt om man räknar på att ridskolan ska utökas.
”Identifiera era verksamheter i dag och vad de kostar” sa Marcus Lundholm.
Att jämföra med andra idrotter i kommunen och vilket stöd kommunen ger dem kan också vara värdefullt, tipsade Anna Reilly.
Sedan är det klokt att göra en målbild utifrån fyra grundpelare:
Aktiv hästhållning
På 20 platser i Sverige hålls hästar enligt Active stable-modellen, vilket innebär att hästarna rör sig fritt mellan hagar och ligghall, och utfodras vid foderautomater.
Fördelar med detta är hästarna rör sig mer och att det sparar arbete. Ridklubben i Piteå är den första ridskola som infört aktiv hästhållning. Den finns annars i några utbildningsstall samt på anläggningar
som tar emot inackingar. Ridsportförbundets inställning är att aktiv hästhållning som form ska utvärderas, och Marcus och Anna ville därför inte uttala sig om den här formen av hästhållning. En utvärdering finns
förhoppningsvis framme om två-tre år.
Byggråd
En del ridskolor har förbyggt sig i samband med nybyggnationer. Därför är det klokt att tänka igenom noggrant i förväg och om möjligt bygga in flexibla lösningar, som ger plats att växa i. Att bygga stallar och ridhus i moduler som sedan kan byggas på efterhand kan vara en lösning, som också har använts på andra håll.
Gödseln
Gödselhanteringen är viktig att ha med i bilden. Marcus talade väl om mellanlagring och återföring av gödseln till jordförbättring.
På Wiebo Ridklubb utanför Göteborg används gödseln till uppvärmning av anläggningen.
Inom Skara Hästland har vi haft en del kontakt med andra parter om möjligheterna att använda gödseln till bioenergi, där Skara kommun också är långt framme. I planerna på att bygga en organisation för Skara Hästland har vi också sett att ett samarbete kring gödselhantering kan vara lönsamt för hästanläggningarna i området.
Om underlag
Underlaget är svårt att avpassa till allas behov.
Ett generellt råd är att alltid fråga sig: Vad är vår bas? Är det ridskola eller tävling? Mår ridskolehästarna bra och inte är halta är underlaget bra för dem.
Körhallen
Vi avslutade besöket i körhallen, som denna fredagseftermiddag stod tom och nedsläckt.
Underlaget i körhallen ska i den bästa av världar passa allt från dressyr till western, samt naturligtvis körning. Ett sätt är att ha två typer av underlag som körs ut och in vid behov. Man kan också göra mycket med bearbetning och vattning. Det kan löna sig att bygga in ett bevattningssystem.
Men Marcus starkaste reflektion med körhallen var: Varför används den inte mer? Varför kan inte denna vara ett ridhus för Skålltorps privatryttare, och även ridskolan, med en lagom lång skrittpromenad fram och tillbaka? Under förutsättning förstås att det finns en bra väg att använda.
/Anna Nyberg
projektledare