I april 2021 börjar ett nytt regelverk gälla som påverkar alla som håller häst. Alla hästar ska ha en fast hemmaadress, och ett anläggningsregister över var det finns hästar ska skapas. LRF Häst och HNS följer detta arbete noga, och bevakar hästsektorns intressen.
Den 21 april 2021 träder den nya djurhälsoförordningen (Animal Health Law, AHL) i kraft i hela EU. Jordbruket ansvarar för att anpassa de svenska föreskrifterna till det nya regelverket.
LRF Häst driver tillsammans med Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) ett projekt för att samordna hästnäringens synpunkter samt utreda och bevaka arbetet med AHL. Projektledare är Anna Sundin, tidigare Anna Lundberg,
Skara Hästland ingår i HNS nätverk som regional koordinator.
På HNS hemsida berättar Anna Sundin hon om hur långt arbetet kommit nu.
− Vi vet att alla hästar ska få en hemadress genom att registreras på en hästanläggning. Jordbruksverket ska därför skapa ett anläggningsregister över alla anläggningar med hästar, oavsett storlek. Flyttas hästen från sin hemadress i mer än 30 dagar ska den registreras på den nya anläggningen.
− Anläggningsregistret kommer att vara kopplat med den nationella hästdatabasen, som har funnits sedan tidigare. Vi vet också vilka smittor som staten är skyldiga (enligt AHL) att smittspåra vid ett eventuellt utbrott; det är afrikansk hästpest, rots, mjältbrand och rabies.
Vilka delar är ännu osäkra?
− Det är ännu okänt om uppgifterna i registren kommer vara offentliga och om de kan nyttjas vid andra smittor än de som regleras av AHL, till exempel kvarka och hästinfluensa.
− Vi har fört dialog kring vilka uppgifter som ska registreras hos Jordbruksverket samt om det finns möjlighet till undantag för registrering och/eller journalföring. Utan undantag ska till exempel alla som transporterar hästar över landsgränser registreras oavsett vem som transporterar hästen eller resans syfte, oberoende av om transportören bedriver ekonomisk verksamhet eller är privatperson.
− Vi vet inte heller vilka uppgifter som eventuellt ska journalföras, till exempel om förflyttningar av hästar inom landet ska journalföras och i så fall vad som ska räknas som en förflyttning. Relativt många tolkningar och definitioner är fortfarande oklara.
− I projektets referensgrupp är vi eniga om önskan att journalföring av förflyttningar inom landet inte bör införas. Anledningarna är att smittorna som staten ska spåra inte finns i Sverige i dagsläget samt att en journalföring i pappersformat sällan varit relevant i smittspårningssammanhang tidigare. Vi ser att det kommer vara lättare att få kontakt med hästhållare än tidigare via det nya anläggningsregistret vilket på så sätt underlättar att spåra en eventuell smitta, säger Anna Sundin.