Hältan är inte problemet, åtminstone inte det enda problemet. Bakom hältan finns ofta en djupare orsak, och det krävs kunskap om hur hästen fungerar för att hålla hästen hel och ge en god rehabilitering efter hältan.
Det var några av slutsatserna efter temakvällen om hållbara hästar som Skara Hästland arrangerade tillsammans med Agria tisdag 10 mars.
Närmare 90 personer från hela Västergötland hade köpt biljetter till temakvällen i källarrestaurangen på Axevallatravet. Arrangemanget var en del av Leaderprojektet Häståret, som går ut på att skapa aktiviteter i området.
Veterinär Annelie Hellström som driver Nolberga veterinärpraktik i Hjo är en av pionjärerna när det gäller förebyggande arbete och friskvård av häst, eller prehab om man så vill.
Hon var först ut bland föreläsarna, och talade mycket om hästens biomekanik, hästens egen grundhållning, och var den har sin självbärighet.
Annelie jobbar mycket med att hästarna ska hitta sin egen balans.
−Jag kan se på en häst hur den har använt sin kropp. Det
syns om den haft en sadel som klämt över manken, där en av hästens reflexpunkter
finns, eftersom det är över manken som rovdjuret biter hästen, sade hon.
Ett tryck över marken är alltså extra påfrestande för hästen.
Hon berättade också att intresset för rehab nu växer bland hästveterinärer, och att rehab var temat på den senaste konferensen som hästsektionen inom Sveriges Veterinärförbund arrangerade.
Mikael Theorén, chef för häst och lantbruk på Agria, var nästa talare. Han presenterade kalla fakta om skador och vad de kostar.
− 75 procent av alla hästar som döms ut, gör det på grund av hälta. Vi vet också att en genomsnittlig ridskola betalar 75 000 kronor per år för behandling av sjuka och halta hästar, sade han.
− Tänker vi på hästen som en medarbetare, som behöver både friskvård och rehab vid en skada?
Mikael Theorén tog också upp det faktum att det finns ryttare
som sätter i system att behandla sina tävlingshästar, tävlar innan hästen fått
tillräcklig tid att läka, och sedan behandlar igen, för att åter tävla.
− Sådant har våra skadereglerare stenkoll på, och då får ryttaren ett samtal
från oss. Sedan finns det också dem vi inte ser, om de väljer att behandla utan
att använda sin försäkring.
I år har Agria infört en rehabdel i sin hästförsäkring, och det blev en del diskussion om vilken slags rehab den omfattande, och vem som får utföra rehab.
− Agria kan inte besluta vem som kan utföra en bra rehab, så därför överlåter vi till behandlande veterinär att göra en rehabplan och även godkänna dem som utför rehaben.
− Vi är fullt medvetna om att det inte finns rehabkompetens överallt, men det här är vårt sätt att trycka på utvecklingen, sade Mikael Theorén.
Torbjörn H Kroon, som behandlar människor som naprapat och hästar som hästfysioterapeut, var sist ut att föreläsa. Han berättade om det faktum att samma problem ofta återkommer på en häst, såsom kotledsinflammation.
− Vem ska leta efter grundorsaken? När jag får en häst som kommer för behandling följer det ibland med ett litet meddelande från en tränare som säger att det bara handlar om att en häst ska bita ihop och göra sitt jobb.
− Men jag menar att det oftare handlar om att hästen inte kan, än att den inte vill.
Torbjörn Kroon skulle vilja se mer underhållsbehandling av
hästar, och inte vänta tills problemen uppstår. Han efterlyste också mer mod
från dem som arbetar med sjuka och skadade hästar.
− Vågar våra veterinärer vara tydliga med att hälta kan vara en följd av att
den ridits på fel sätt under lång tid?
Kvällen avslutades med en diskussion med alla tre föreläsarna, där publiken fick möjlighet att ställa frågor. Diskussionen kretsade bland annat kring hur vi kommer vidare, och hur försäkringsbolagen kan premiera dem som satsar på friskvård av sina hästar.
Texten kommer att uppdateras med länkar till de olika presentationerna.